Nöje på flera olika sätt

70 km i kathmandu

Idag kom första regnet som jag sett och det kom i mängder. Jag hade varit ute och cyklat hela dagen i en stekande hetta, så fort man stannade droppade svetten från pannan. Jag tog turen från södra centrala Kathmandu och ut mot Baktapur men var inte nöjd med mina vyer där så jag fortsatte ännu längre österut i Kathmandu dalen. Jag kom ut till landsbygden och fick mig en god inblick i vad som sker utanför Kathmandu. Här byggdes hus och gjordes tegelstenar för att kunna bygga både vägar och hus med. Jag tyckte nästan det var en stor skorsten varje kilometer man körde, där de gjorde tegelstenar. Jag hade så kul när jag var ute för jag fick både lite uppför och nerförsbacke med och utan terräng. Det märks även att man är på högre höjder. En backe med lite lutning och kanske en fallhöjd på 10-15 meter gjorde att pulsen kom upp i nästan max, tror dock inte att värmen gjorde det lättare heller. Efter att ha kommit förbi Boudonath och den stora fina Pagoda som finns där så väntade några ordentliga uppförsbackar då jag helt plötsligt befann mig i bergen norr om Kathmandu. Det bjöds då åter igen på kuperad terräng och flera av dem roliga nedförsbackar. Men väl uppe på det jag skulle tro var högsta punkten på resan så börjar det regna, först lite duggregn sen öppnade sig himmeln i några få minuter tills man var helt plaskvåt in till kalsongerna. Men det var inte så farligt med regn det gjorde bara att temperaturen föll från de hissnande 40°C till de lite mer mänskliga 25°C och regnet var ju varmt när det föll med så ganska gått faktiskt. Det enda som gjorde det lite jobbigt var att all lera kom upp i ansiktet och min fina blå Demons tröja blev nu helt grå vilket gjorde att jag blev tvungen att göra min första tvätt kläder på kvällen.

Bilder från turen

Kvällen bjöd på God mat hos min kompis på marknaden där jag fick gott kyckling lår, momo:s och något liknande en stor samosa fast han bara kallade det för ”meat”, jag hade nog kallat det för en pirog. Jag lyckades även lyxa till det lite efter att ha bränt jag vet inte hur många kalorier på cykelturen med en stor Cola och lite film innan kudden kallade.

Välförtjänt mat...

En helvetes bussresa

Tidig frukost, ja i alla fall om man ska räkna på vad tiden var hemma i Sverige när jag vaknade, och sen transport till bussen som skulle ta mig till Besisahar och min slutdestination för resan. Detta var lättare sagt än gjort verkade det som då min chaufför inte lyckades hitta någon buss på första busstoppen så fick vi ta oss vidare till nästa och efter många om och men så gick det. En lokal minibuss där jag fick framsätet för mig själv och cykeln fick ta sig till taket. Busschaffisen verkade trevlig och lugn fram till dess att vi kom ut på öppen väg, även kallat vägen utan raksträcka eller vågräta partier. Som jag kom ihåg från förra gången så var vägen inte rak och inte heller särskilt snäll mot svaga nerver. Sen att busschauffören var självmordsbenägen och körde om i alla svängar gjorde ju inte resan mer ljuvlig än vad den ska vara. Men med bästa utsikt fick jag lägga mitt sunda förnuft till sidan och bara åka med fram till Besisahar 6 timmar senare då jag äntligen fick ställa fötterna på stabil mark. Hade man varit fastspännd och man hade kallat det för en bergochdalbana hade den varit riktigt bra men kanske inte så länge.

Väl framme frågade chauffören var jag skulle av då vi nått sluttampen på vägen. Jag blev mer än förvånad för jag trodde att de talat om för honom vart jag skulle så det enda som kom ut ur mig var ”hospital…” och som tur är så finns det ju inte sådana i överflöd och jag kom rätt. Där fick jag packar ur bilen och fått fram cykeln så jag kunde inkvartera mig på mitt hem de kommande 2 månaderna. Ett litet rum på kanske 15 kvadrat och med en stor dubbelsäng, ett stort skåp och en ännu större toalett så det blev inte mycket golvyta kvar, men det finns ju dem som har det sämre tänkte jag och körde in cykeln.

Jag hade redan i bussen drömt om att få komma ut och bada i floden som jag hoppades fanns mer än i mina tankar och mycket riktigt fanns det en i närheten. Så efter kanske 50 fallmeter och serpentinväg ner så var jag i vattnet och kunde äntligen kyla ner mig efter den varma bussfärden. Sen var det dags för vandringen upp igen och det gjorde bara att man var helt svettig igen så in i duschen och sen igång med fläkten så man kunde torka. Värmen var som i en bastu, fuktig och stekande så bara av att tänka så svettades man vilket resulterade i ytterligare en härlig kalldusch innan sängen kallade. Imorgon är det första dagen på jobb, spännande och lite skrämmande.